Agility

Text av Marie Hansson, Kennel Wild-East. Bilder av Anna Müller (vovven heter Boris)

AGILITY är en hundsport som föddes 1978 i England och kom till Sverige genom Marie Hansson och Sveriges Hundungdom 1985.
Ordet "agility" betyder smidighet och vighet på engelska.

Sporten går ut på att hunden ska ta en hinderbana på tid. Det finns en mängd olika hinder, visserligen samma varje gång, men alltid i en ny ordningsföljd. Föraren är med för att styra hund rätt väg. Men det är hundens tid som räknas, vilket gör att föraren ofta tar kortare väg och dirigerar hunden för effektivaste framfart.
Hindren består av olika typer av hopphinder, balanshinder, tunnlar, slalom och bord.

Det som utmärker agility är att det innebär en hel del frihet i utövandet. Hunden får göra hindren precis hur den vill, så länge den följer vissa grundregler. T ex får hopphinder inte rivas och hunden måste med minst en tass vidröra kontaktfälten i respektive ände av balanshindren. Men bortsett från det får hunden använda vilken stil den vill när den hoppar över ett hinder eller tar sig över en balans. Den kan gå, springa, galoppera i blixtens fart, den kan skutta, den kan kasta sig, den kan slingra sig, stilarna är skiljda, vilket bidrar till publikens förtjusning.

Även förarna har få restriktioner för sitt uppträdande. Här finns inga dubbelkommandon eller regler för att hjälpa hunden för mycket. Så länge det handlar om kroppsspråk och röst, så får man göra allt utom att skrämma hunden. Begränsningarna ligger däremot på att man inte får ta i hunden eller i hindren, inte heller får man "ta hindren på hundens vis", alltså inte hoppa före hunden över hopphindren eller kliva mellan slalompinnarna och liknande.

 

Man får inte ha något i handen, alltså inget godis eller någon leksak att locka med. Men det behövs knappast. Hundarna älskar agility och springer gladeligen över banan enbart för nöjes skull! Däremot kan man behöva lägga ner en del träning för att få hunden att förstå vitsen med att kliva just på kontaktfälten innan man sticker vidare till nästa hinder. Men det handlar som alltid om motivation, om hunden finner det värt att göra det, så gör den det.

De flesta hundar kan göra agility. Undantagen är de som är för unga och inte färdigväxta, inte är friska nog, de som är överviktiga, eller de som över huvud taget inte uppskattar att röra på sig! Detta är en fysisk sport och den kräver att hunden är uppvärmd för att inte riskera muskelsträckningar och annat som kan uppträda när en individ tar i ordentligt.

Något som kan förvåna är att det tar extremt kort tid att lära hunden hindren. Det är inte ovanligt att man på en enda helgkurs har lärt hunden grunderna tillräckligt väl för att den ska kunna ta sig igenom en bana hjälpligt. Däremot finns det hinder som tar längre tid att lära in så att hunden har tillräcklig säkerhet, t ex slalom och gungbrädan.

Agilityhundar delas upp i två grupper. Upp till och med 40 cm (mini) och över 40 cm i mankhöjd (fri). Vissa hinder skiljer i höjden, annars är de lika stora för alla hundar.

    Hindren

  • Hopphinder: Alltid 120 cm breda mellan infångarna, men kan se ut på många varierande vis! 40 resp. 60 cm höga. Hunden hoppar högt över hindret, och får lov att röra vid det så länge inga bommar faller ner.

  • Däck: Motorcykeldäck i en ställning, 30 resp. 60 cm högt. Hunden hoppas genom däcket.

  • Långhopp: Låga brädor placerade efter varandra, 70-90 cm resp 100-150 cm långt. Hunden hoppar långt över, utan att kliva på brädorna.

  • Bord: 90x90 cm i yta, 40 resp 70 högt. Hunden hoppar upp på bordet från rätt håll. Den måste ligga ner i 5 sekunder innan den hoppar av.

  • Balansbom: 11 meter lång, 20-30 cm bred, 120-135 cm hög. 90 cm kontaktfält i bägge ändar. Hunden springer upp och över bommen, och kliver på kontaktfälten i båda ändarna.

  • A-hinder: Ser ut som stora bokstaven A. 190 cm till toppen. 100 cm kontaktfält i bägge ändar. Hunden hoppar upp på hindret, men sätter minst en tass på kontaktfältet i början. de klättrar snabbt över hindret, och kliver på kontaktfältet i slutet innan den hoppar ner.

  • Gungbräda: 370 cm lång, 20-30 cm bred, 60 cm till centrum där den tippar över. 90 cm kontaktfält i bägge ändar. Hunden kliver på kontaktfältet i börjar, skyndar sig till mitten där gungan slår över. Den står stilla tills brädan tar i marken, och springer sedan ner och kliver på kontaktfältet i slutet.

  • Rund tunnel: 3-6 meter lång, 60 cm i diameter. Hunden springer snabbt genom tunneln.

  • Platt tunnel: En stabil ingång som efter 60 cm övergår till ett 360 cm långt släp som hunden trycker upp för att ta sig fram ur. Hunden springer snabbt genom tunneln, och lyfter den platta delen med huvudet.

  • Slalom: 8-12 pinnar med ca 50 cm mellanrum. Hunden måste alltid börja till höger om den första och sedan gå till vänster resp. höger i rätt ordningsföljd.

     

    De flesta brukshundsklubbar har agilityklasser, kolla med din lokala klubb. Om du vill läsa mera finns många bra böcker om ämnet, till exempel "Agility Action" (för nybörjare), "Mera Agility" (när du och din hund kan grunderna) och "ännu mera Agility" (för dig som vill bli proffs!). Alla tre böckerna är skrivna av Marie Hansson och utgivna av Jycke-Tryck. De finns att köpa i de flesta bra bokhandlar.