Ett köp av en bostad är den enskilt största affären som en privatperson gör i sitt liv. Särskilt om det handlar om att man köpt ett hus. köper man hus så finns det ofta en tanke om att det är det sista boendet man någonsin kommer att köpa. En lägenhet är ofta mer flexibel på det sättet; man köper en mindre lägenhet, man bor där några år, säljer och köper en ny. Så brukar den gängse vägen se ut i bostadskarriären.

Men, då man väl är framme vid att köpa ett hus så blir det mer definitivt – det är där man vill bo för resten av livet, det är där man vill se barnen växa upp och det är också den bostaden som man är beredd att betala extra mycket pengar för.

Dolda fel är ett stort problem i Sverige. Många köpare glömmer dock sitt eget ansvar i detta. Genomföra man sitt livs största investering så bör man också undersöka huset ordentligt innan man skriver kontrakt. Dolda fel är sådana man inte kunnat upptäcka vid en besiktning utförd av en besiktningsman.

Det som är väldigt talande i sammanhanget är att många köper detta hus – och genomför sitt livs största investering – utan att först undersöka det. man litar fullt ut på säljarens ord, man litar på sina egna ögon och näsa och man köper huset om det ser bra ut. Att det ser bra ut är dock inte på något sätt synonymt med att det håller god kvalitet. Tyvärr har många nyblivna husägare blivit varse om detta och där man redan inom loppet av några månader insett att huset inte alls lever upp till den höga summa man betalat för det.

Dolda fel i hus är ett stort problem i Sverige och det kan handla om en väldigt lång – och plågsam – process innan man får rätt i sådana frågor. man måste nämligen vara medveten om att även säljaren kan vara omedveten om att huset haft dolda fel och att denne inte gjort något fel eller handlat svikligt. Varför ska han betala för någonting som du borde ha upptäckt?

I många fall så svär sig köparen av ett hus med dolda fel sig fri från ansvar och skyller allting på säljaren; mögel i källaren – säljarens fel, en farlig elkoppling – säljarens fel – en dränering som krävs i krypgrunden – säljarens fel. Riktigt så enkelt är det inte. Till största del så handlar det om att köparen själv har ett ansvar och måste säkerställa husets kvalitet innan kontraktet signeras.

Genomför en ordentlig besiktning och använd en mögelhund

Man ska göra en skillnad på dolda fel i hus och fel som du som köpare förväntats ha upptäckt. Vi tänkte räkna upp några klassiska exempel på vad som räknas som dolda fel:

• Tätskikt. Felaktiga tätskikt i nyrenoverade badrum brukar klassas som dolda fel och där brukar köparen ofta få rätt
• Fel på elledningar. Idag så kan många dolda fel härledas till undermåliga elinstallationer. Inte sällan så kan dessa dolda fel handla om att man dragit in spotlights och satt dessa nära exempelvis isolering eller rakt in en regel; något som dels skapat brännskador och dels också riskerar att starta en större brand.
• Ventilationen. Om man ventilationen inte håller måttet så kan detta räknas som ett dolt fel

Där var några exempel på vad som kan räknas som dolda fel. En röd tråd i detta är att de inte kan upptäckas med blotta ögat – vare sig dina ögon eller en professionell besiktningsman. Det senare är något som vi måste trycka väldigt hårt på: det bästa sättet att undvika att hamna i en konflikt gällande dolda fel, vad som räknas som ett sådant och inte – det är att genomföra en rejäl besiktning och anlita en besiktningsman.

Denna besiktningsman bör dessutom kompletteras med en fyrbent vän som har extra bra luktsinne – detta i form av en mögelhund. Markerar mögelhunden på kritiska områden – badrum, källare, kök och vinden – så finns det all anledning att genomföra en mer noggrann och teknisk undersökning.

Kort och gott: Anlitar du en behörig besiktningsman – som undersöker huset okulärt och efter ett givet protokoll som delges både dig och säljaren av huset – så kan eventuella fel i framtiden ha en bättre möjlighet att erkännas som dolda. Där har du rätt till ersättning, men du har framförallt en lättare resa att leda det i bevis. En besiktningsman är ett måste vid ett husköp.

Mer läsning om dolda fel finns att hitta här.

Mammor har fördel i vårdnadstvister och får ofta ensam vårdnad om sina barn. Detta påstående dyker ofta upp i debatten, inte minst från papporna själva och från företrädare för fäder.

Men stämmer det? Här tar vi en titt på hur det ser ut i verkligheten när vårdnad, boende och umgänge ska fördelas mellan föräldrarna.

Barnets bästa i första hand

Lagen är i alla fall tydlig: i vårdnadstvister är det barnens bästa som gäller. Därför är målsättningen i grunden att så många fall som möjligt ska sluta med gemensam vårdnad. Men trots detta växer runt 200 000 av Sveriges två miljoner barn upp utan sin pappa i rollen som vårdnadshavare.  Flera saker leder till att det blir så. Är föräldrarna inte gifta när barnet föds så går vårdnaden med automatik till mamman. I de fall där det döms till ensam vårdnad så får mamman vårdnaden i nio av tio fall. Detta beror mycket på en lagändring som genomfördes 2006. Lagändringen innebär att samarbetssvårigheter blev ett starkare skäl till att utdöma enskild vårdnad. Gemensam vårdnad döms sedan 2006 ut i betydligt färre fall, från hälften till en dryg tredjedel.

Jurister: ”Mammor har stort plus”

Enligt många jurister som är specialiserade på barnrätt har mammor en stor fördel i vårdnadstvister. Enligt vissa så kan mamman anklaga pappan för olika saker och han behöver då lägga stor energi på att han är en bra pappa. Samtidigt menar man att mamman inte behöver visa att hon är en bra förälder på samma sätt. Pappan hamnar i en försvarssituation som blir till en stor nackdel och  resultatet blir ofta att det döms ut ensam vårdnad till mammans fördel.

I vårdnadstvister försöker domstolar i första kontakten få till ett gemensamt beslut som båda föräldrarna kan acceptera. Detta görs även i samarbetssamtal ordnade av socialtjänsten.

Leder dessa samtal inte fram till en lösning så gör socialtjänstens familjerätt en utredning som ska avgöra vem som är bäst lämpad att vara förälder. Denna utredning brukar ta mellan tre månader och ett år. Innan utredningen så fattas ett beslut om vem som ska ha tillfällig vårdnad under denna period. Den förälder som gynnas av det tillfälliga beslutet får i de allra flesta fall också domen med sig.

Gamla föreställningar spelar in

Enligt sociologisk forskning anser att många beslut om enskild vårdnad ofta bygger på en föreställning om att mamman är den bästa föräldern. Detta beskrivs som en rest från vårt tidigare samhälle där mamman var hemmafru och pappan stod för försörjningen.

Men anledningen i till att mamman oftast får vårdnaden är omdiskuterad. Våld, missbruk och övergrepp är vanligare bland män. Dessutom är de flesta som arbetar på familjerätten kvinnor, något som vissa anser gynnar mammorna i vårdnadstvister. Att pappor tar ut mindre föräldraledighet och de små barnen då får en närmare kontakt till mamman är en annan orsak till den statistiska jämvikten.